Historik
Utan att fördjupa sig allt för mycket i gamla
tider måste
man säga att de personer som för snart 100 år sedan
kom på tanken att bilda en Fornminnesförening hade
en föredömlig framsynthet.
På en basar som hölls i NTO-lokalen 1907
iordningställdes en gammaldags köksinteriör, som
föreställde en boendemiljö från 1800-talet. Redan
då ansågs den tillhöra en för länge sedan gången tid.
Det var genom detta arrangemang tanken föddes
att
skapa en fornminnesstuga, där man kunde bevara en
del av de ting som vid denna tid började komma ur
bruk och ofta såldes till olika uppköpare. Dessa
började nu slå mynt av alla de gamla föremål som
undanträngdes av de nymodigheter som i början av
seklet började saluföras i handelsbodarna.
Tanken tog fast form, och Bjursås
Fornminnesförening bildades samma år.
Förberedelser för anskaffning av hus och mark
inleddes:
I Orrholen hos Anders Forsell d.ä. låg invid gården en
nedmonterad parstuga av 1700-talstyp. Denna
inköptes för 150 kronor.
Foto från början av 1940-talet.
Markfrågan löstes genom att ett område med obrukbar
mark tillhörigt Västanbergs bysamfällighet gratis
ställdes till förfogande.
Markområdet omfattades då endast av toppområdet
på Dössberget, och bestod mest av berg.
Flyttningen och nyuppbyggandet av huset påbörjades
1911 och färdigställdes något senare. Under den
följande krigstiden låg dock byggnationsverksamheten
nere. Föreningens verksamhet gick då också på
sparlåga.
Under 1920-talet var det däremot en livaktig
tid.
Föreningens namn ändrades till Bjursås
Fornminnes- och Hembygdsförening. Flera
byggnader anskaffades, trösklada, stall, härbre
och ladugård.
NTO-fest på Dössberget 1920.
Foto:Tysk Johan Jansson
Under 1930-talet var verksamheten blygsam, och
låg
helt nere under krigsåren på 1940-talet.
Men år 1947 blåste det nya friska vindar i föreningen!
Verksamheten återupptogs av nya krafter. Intresset
hos Bjursåsbygdens folk vaknade till ordentligt. Stödet
från allmänheten var stort!
Men med intresset från dåtida kommunala
myndigheter var det sämre ställt:
Om kommunalt bidrag skulle erhållas förutsattes att
gammelgården flyttades ner från detta "otillgängliga"
berg till en mera central plats i bygden.
Föreningens styrelse ansåg dock att Dössberget,
utsikten och allt det vackra som därifrån kunde skådas
var alltför värdefull att mista. Därför valde man att
försöka stå på egna ben och klara ekonomin på egen
hand. Det visade sig snart att detta inte var något
misstag! Fester och arrangemang var välbesökta och
ekonomin stärktes.
Foto omkring 1930
Lärare Anders Hansson leder här Bjursås manskör.
Dössberget är platsen och de sjunger från gamla
musikestraden.
Kommunens styrande män uttalade så småningom
sin
förståelse och tacksamhet över att föreningens
satsningar förblev på Dössberget!
På vårvintern 1948 kunde den första inspelningen
av
en blivande sockenfilm startas. Inspelningen pågick
så under alla årstiderna tills sommaren 1950. En
värdefull dokumentation var därmed skapad. En
komplettering och anskaffande av nya kopior samt
band med ljud gjordes i början av 1980-talet.
Under 1950-talet skedde en betydande tillväxt
inom
föreningens verksamhet. Nya markområden inköptes.
Några byggnader som inköpts redan på 1930-talet,
bl.a. Stadigstugan, Kyrkboden och Björnladan,
hemforslades och återuppbyggdes.Ytterligare hus
inköptes och uppfördes.
Foto: P.H. Rosenström
Mats Proselin t.v, en av initiativtagarna till Bjursås fornminnesförening.
Föreningens ordförande Kyrkoherde Gottfrid Fryking och
Ulla Östlund Sågmyra vid föreningens 50-årsjubileum
16 juni 1957.
En sommarserving öppnades i Stadigstugan 1951,
men behovet av en större servering ökade med åren.
Planeringen för en sådan inleddes på allvar 1970.
Det föreföll vara en djärv satsning. Men redan
på ett
tidigt stadium kunde föreningens styrelse konstatera
att det allmänna intresset var mycket stort.
Hur stort visste dock ingen. En skrivelse där
behovet
av frivilliga bidrag och arbetsinsatser tillkännagavs
tillställdes alla hushåll inom Bjursås socken.
Glädjande nog var det ett oanat antal givare
som
hörde av sig. Många skogsägare gav ett stort antal
timmerstockar, huggna och framkörda till bilväg. Så
gott som allt timmer till detta stora bygge kom som
gåvor. Andra kom med penninggåvor .
Ett fantastiskt gensvar som ingen vågat drömma om!
På våren 1972 påbörjades sprängning och
markplanering. Mark för stora parkeringen inköptes
och fylldes med bergmassor. På hösten kunde så
timringen av huset påbörjas. I mars månad 1974 stod
huset färdigt och kunde invigas.
Villy Johansson
Lasse
Johansson
Nya serveringen klar 1974
På grund av alla frivilliga insatser kunde
byggkostnaderna hållas nere till ett minimum. De lån
som behövdes klarades med att föreningens
styrelseledamöter åtog sig personlig borgen.
Något år senare när äganderättsutredningen var
klar
för Västanbergs del och den samfällda marken
införlivade med övrig av föreningen ägd och lagfaren
mark kunde inteckningslån ske.
Genom donationer varigenom större penningbelopp
tillförts föreningen, kunde 1982 byggandet av
fordonsmuseet bli av. I detta ingår ett stort vagnslider
och en utställningshall för hästdragna fordon samt
andra utrymmeskrävande saker som ingår i
samlingarna.
Idag visar föreningens verksamhet inga tecken
till
avmattning, utan tvärtom finns ett stort intresse och
engagemang i bygden.
Fordonsmuseet Handelsboden
i fordonsmuseet
Den som ytterligare vill informera sig om föreningens
snart 100-åriga verksamhet kan göra det i
protokollböckerna. Det är stundom en innehållsrik
litteratur. Tyvärr var det knappast något som
protokollfördes under de första 30 åren. Föreningens
dåvarande verksamhet kan bäst följas genom
kassaboken.
Grundarna kunde knappast ha anat vilken betydande
roll föreningen så småningom kom att få!
Vår förhoppning är emellertid, att kommande
generationer må känna sitt ansvar och vårda och
förvalta våra fäderneärvda verk så väl att det på ett
meningsfullt sätt tjänar framtida släkten.
Styrelsen för Bjursås
Fornminnes och Hembygdsförening.
Byggnation av scen 1997
Utbyggnad av serveringen 1998